Tonårstjej?

Nu när vi har fått en liten tjej får vi överraskande många kommentarer om att vi så småningom kommer att ha en tonårstjej i huset. En del medlidsamma, en del skadeglada. (konstigt nog kom ett av de mest skadeglada hånskratten från barnens mormor som sa: Ha HA, vänta du bara, nu får du se hur det är att ha en tonårsdotter... Fattar inte varför, Ingrid som var så snäll...)

Men - om folk tror att vi är oförberedda så har de helt fel. Emma beter sig redan rätt mycket som en tonårstjej.

Hon är uppe länge på kvällarna.
Hon sover länge på morgonen.
Hon får finnar med jämna mellanrum.
Hon gnäller på föräldrarna när det är något som inte duger.
Hon är lite lätt knubbig.
Hon är rätt ojämn i humöret, ömsom himmel, ömsom helvete.
Hon gör vanligtvis inte som man säger åt henne att göra.
Hon spyr efter nästan varje måltid.

Så vi är visst förberedda. Så det så.